Tacksam, förvirrad men väldigt glad

Igår var jag ute och käkade med mitt jobb.

En riktigt trevlig kväll med god mat och trevligt sällskap.

Den fortlöpte perfekt, tills en i sällskapet sa till mig, jag tycker du är så stark som kan vara med oss utan att dricka, du är så duktig.

Inte bara kände jag mig som en liten hund som var sååå duktig, utan även skapades känslor inombords, jag blev plötsligt medveten om att jag inte ägnat en tanke åt att de andra drack.

Jag hade väldigt svårt att ta in det, svårt att förstå varför de bara behövdes några uppmuntrande ord för att väcka känslor till liv.

I ärlighetens namn så bryr jag mig inte, om jag är så "duktig" i andras ögon.

Jag hade helst önskat att ingen hade sagt nånting.

I vilket fall som helst så hade jag det trevligt.

Men den stora tacksamheten kom när jag lämnade sällskapet, gick ut i tystnaden och kunde känna den friska luften.

Känslan av att aktivt kunna göra val som är bra för mig, val som känns bra i hjärtat.

En så enkel sak som att kunna sätta sig i bilen och köra därifrån, helt lagligt dessutom.

Jag är väldigt tacksam över vart jag befinner mig idag.

Alla dessa saker gör mig otroligt inspirerad att fortsätta min resa.

Tack till dessa som var med igår.

Det gav mig väldigt mycket.

Ha en bra dag

/J